tisdag 5 december 2006

PAN*s budskap fr WingLinks gruppens möte 5 december 2006, kanaliserad av Mariana Stjerna


Jaså, han tycker jag ser konstig ut!! Hahahahaha! Ja, jag vadar bland sjögräs. Det var det, som han tyckte var konstigt, men det tycker inte alls jag är konstigt.

Jag vadar och det är sjögräs omkring mig och det är inte det enda som är här. Jag går inte på vattnet, John, jag går i det. Det är ingen konst för mig. Det finns delfiner här och hajar och alla möjliga tänkbara fiskar. De har grupperat sig omkring mig där jag står på en korallklippa med sjögräs runt omkring. De har samlats här för att utfärda klagomål. Jag får veta, att de är missnöjda med att födas till Jorden i giftiga vatten, - att födas till Jorden i en osäkerhet som egentligen inte alls tillhör deras värld, oceanvärlden.


Oceanvärlden skall vara ren, porlande. Den skall ”sisa”, sjuda, löpa omkring fiskarna och andra varelser i det renaste pärlskimrande, koboltblå, turkosblå vatten. Så klarhet i vattnet, klarhet i källorna, - källorna som kommer via vattenfall från höga klippor! De är rena. Det är, mestadels i alla fall, rent vatten som kommer ner. Men så snart det kommer ner till Jorden, så blir det förgiftet.


Hur skall fiskar kunna leva? Jag ser fångstnät med gråtande fiskar, - fångstnät där klara, vackra fiskögon ber om hjälp. Vad skall jag göra med allt det här? Jag har ingen plats på Jorden längre, jag drivs bort, tillsammans med hela havet drivs jag bort!


Hjälp! Tala om detta för människor! Fiskar kan gråta lika så väl som de kan le. Och de är så få, som tänker på dem. Därför har de inget riktigt stöd. Jag försöker så mycket jag kan, men nu ber jag er om hjälp också. Hjälp, så att näten lossnar från de sprattlande, smärtsamma rörelserna som fenorna gör! Hjälp, så att inte giftet dödar det lilla nyfödda delfinbarnet redan i mammans mage!


Detta är två små exempel av ett gigantiskt händelseförlopp, som sker just nu. Hela Jorden måste förnyas och vi behöver all den hjälp vi kan få!
Jag är Pan och jag har mycken magi till min hjälp, men jag rår inte på ondskan, tanklösheten och våldet! Det är vad jag kan ge er i dag härifrån tång och havsalger. Vissa ställen på Jorden är någorlunda rena och vi hoppas så, att de skall förbli det. Men de är långt borta, borta vid Arktis och Antarktis. Det håller på att ske saker där också. Hjälp!!

Hjälp! Ställ er under vårt vattenfall och sänd ut hjälp till allt, som har med vatten att göra! Jag ber!
Jag är Pan och jag är ödmjuk för en gångs skull. Fastän det är ni, som borde vara ödmjuka inför mig, så är det jag som är ödmjuk inför er!

Men jag kommer tillbaka och jag ser er, jag hör er och jag känner er.
Cagga: Tack. Tack för ett mäktigt budskap.