onsdag 20 maj 2009

PAN*s budskap fr WingLinks gruppens möte 20 maj, kanaliserad av Mariana Stjerna


John: Och nu har vi en vän som bankar på vår dörr, jag öppnar.
Jaaaa!! Tack! Tack för att du öppnar porten. Jag är Pan, och jag har väntat på den här stunden. Tack för att ni är där och väntar på mig.
Tack för att du kommer, tack, tack.

Har ni frågor till mig? Jag vill först av allt tala om för er att jag är så glad för det som ni åstadkommer på datorn som rör mig, det som Yvonne har ordnat.

Hon håller på att skapa en sajt till, så att du ska bli ännu mer tillgänglig, särskilt bland de yngre tror jag.

Det är jag väldigt glad för.

Cagga: Det ska jag framföra till henne.

Har något intresse visats för mig? Intresse som väckts via Internet?

Jag har inte frågat Yvonne, men hon känner att med den nya sajten bli budakapen mer lättillgängliga och uppmärksammade och troligen blir det livliga debattinlägg runt det som du har förmedlat.
Det låter bra. Det var ju det jag ville. Det får gärna bli debatt, eftersom så få accepterar att jag finns. Det måste skrivas om mig mer än vad det gör.
En liten detalj på Yvonnes nya sajt, bloggsajten som vi pratar om. Där har hon lagt in fågelsång i bakgrunden.

Underbart!!

Medan man läser och gör sina inlägg sjunger en koltrast.

Det var härligt, det gläder jag mig åt. Jag får vara med och jag försöker att hänga med när allt detta händer. Jag kan inte påstå att jag är datorkunnig, men jag kan ju se, jag kan stå osynlig bakom Yvonne eller bakom någon av er. På så sätt kan jag kolla in vad som händer.


Mariana är inte svårt att komma i kontakt med för hon pratar väldigt mycket med mig när hon är ute och går i naturen. Hon har bett mig om hjälp så att hon inte ska snubbla, och den hjälpen har hon fått flera gånger. Flera gånger har det varit snubbeltillbud och jag har haft mina mannar som tagit tag i henne. Hon ska gå trygg i naturen därför att hon har mig i sinnet hela tiden. Jag vet inte hur det är med er, men nog skänker ni mig en tanke då och då, eller hur?

Cagga: Jag gör det, det vet jag.
Det vet jag också.
Inga: Naturen är mycket, mycket central för mig. Naturen, blommorna, fåglarna, djuren.

Det är väldigt bra och skönt, det uppskattar jag. Det verkar som om hela er grupp vänder sig till naturen. Jag vet att Bo i allra högsta grad är naturmänniska. Jag hoppas att ni alla fortsätter med det.


Snart kommer midsommar, har ni talat om någon plats som ni kan vara på och där jag kan vara med er?

Vi har pratat om att vara uppe vid Bo:s fäbod.

Det är en mycket fin plats som jag uppskattar.

Bo: Det blir nog en vecka efter midsommar för att undvika för mycket folk och oro. Vid midsommar är det ganska stimmigt.

Det måste inte vara exakt på midsommar, men så nära som det är praktiskt möjligt. Det måste vara lugnt, jag vet ju hur ni människor missköter er på midsommarafton i det här landet. Det är fylleri och elände, det ska vi inte vara med om.


Det är mycket som missköts, men naturen försöker hela tiden att hänga kvar. Den försöker att fånga människornas intresse och ge er så mycket de kan, men utan får inte särskilt mycket tillbaka. Nej, det får vi sannerligen inte.


Jag är så glad åt att ni är intresserade av naturen och jag hoppas att ni fortsätter att vara det. Jag känner och läser i era hjärtan hur mycket naturen betyder.


Har ni något mer ni vill säga mig i dag?

Cagga: Jag vill bara berätta att i dag såg jag sex tranor cirkulera runt, runt, runt över vårt hus. De flög varv efter varv. Jag begrep inte varför de höll till just över vårt hus, men jag blev väldigt fascinerad.

Men det förstår jag. Det är nämligen så att ni som känner för naturen och för naturens varelser, skickar ut en slags strålar, vibrationer, frekvenser, som har med detta att göra. De fåglar som nu seglade runt över ditt hus, just tranor också, de kände närvaron av din kärlek till dem. Jag vet att Mariana har upplevt märkliga saker i den vägen och hon kommer säkert att förstå det.


Fåglarna är oerhört känsliga för kärleksenergier från människor och de reagerar och tackar på sitt sätt. Det var vad tranorna gjorde. Är du särskilt glad för tranor?

Jo då, visst är jag det, men för Inga är det tranan som utan tvekan står högst på hennes favoritlista över fåglar.

Då kommer även hon att få uppleva speciella situationer med tranor. Har ni tranor nära ert hem?

Ja, i närheten.

Stanna bilen eller promenaden när ni ser dem och sänd ut kärleksenergier allt vad ni orkar till dem. De behöver det, de uppskattar det och de känner det, det lovar jag er. Det gäller alla fåglar.

Hur har Mariana det med fåglar? Hon kan ju inte svara just nu.
Men hon gladde sig år fågelsången som du förmedlade under promenaden.

Vi känner hennes kärlek också, säg det till henne. Vi kommer att visa det för henne på vårt sätt.


Ja, jag gläder mig åt att få komma ut i människors sinnen på ett annat sätt en förr. Jag gläder mig åt och är så tacksam och glad för Yvonne som har gjort det möjligt för mig, och jag ska göra mitt bästa för att ge er kanske ett råd, kanske något med mening som har betydelse för er, kanske uppenbarelser av något slag. Allt det här står i min makt att ge er, för jag är Pan och jag älskar er, alla ni som vill hjälpa till att sprida trygghet i naturens skälvande oro. Vi behöver trygghet.


Jag säger farväl för denna gång och vi ses snart igen.

Tack, tack och farväl.

torsdag 7 maj 2009

PAN*s budskap fr WingLinks gruppens möte 7 maj, kanaliserad av Mariana Stjerna

John: ”Och nu är det någon annan som kommer här. Han dansar…”

Jag är
Paaannn!!! Jag bankar och jag bankar och jag bankar.
Jag tycker inte om stängda dörrar, allt ska vara ljust och öppet och fullt av skönhet.

Här är jag, och jag tror att ni har lite att prata med mig om.
Ja, Mariana tackar för fjärilarna hon mötte på sin promenad. Var det en bekräftelse på att du fanns i närheten?

Ha, ha, ha. Ja det är klart, jag har kunna läsa Marianas tankar allt sedan hon var väldigt ung. Hon har varit medveten om mig och jag kan läsa tankankarna. När hon går ute i naturen så läser jag dem mycket lättare.

Nu behövde jag inte läsa tankar för hon bad mig högt när hon gick med sin lilla hund, att hon skulle bli visad fjärilar och att hon skulle få lyssna på fågelsång. Det tyckte jag var värt att omedelbart besvara, så det gjorde jag. För att hon skulle få ett levande bevis på min existens i hennes närhet. Det har hon haft förr antar jag, men ändå.

Det var egentligen en hälsning, till er allesamman, en hälsning att jag finns där även om ni inte ser mig. Även om ni inte ser mig är jag med er, eftersom vi arbetar tillsammans.

Vi arbetar alldeles väldigt mycket tillsammans nu när jag kommit med på Yvonnes hemsida, men det är inte bara där, utan dialogen med mig kommer ju också att komma in i naturboken ”Det Osynliga Folket”. Det tycker jag är bra för de är väl räknat på två händer, de som tror på mig nu, i detta nu. Men det ska vi ändra på. Och jag har hjälp, god hjälp av er.
Tack, tack.

Jag vill bli uppenbar. Nu är väl just den tid, i vårens underbara knoppning och utslagning höll jag på att säga, men jag menar lövsprickning. Dofter tilltar, dofterna av vår.

Även jag njuter av den svenska våren, den är obeskrivligt fin.

Vi har mycket gemensamt just nu och jag har mycket som jag vill tala med er om. Det händer fruktansvärt besvärliga saker, människor har förändrats. Man skulle kunna dela in dem i de som bara vill svika och förstöra och tjäna pengar och de som vill föröka att rätta till. Den senare gruppen är för svag, är för få.

Det händer så mycket med er mat och maten kommer ju till stor del från naturen. Det är så mycket som bli förstört i er mat. Det är så mycket gift som kan komma in och dödar, gör folk sjuka och förstör på alla sätt och vis.

Det har blivit värre, det har tilltagit nu och det har blivit som en våg av snusk och förgiftning och förstörelse i min värld, i den värld som gör att människorna ska kunna äta rent. Ni tror väl inte, när ni köper alla dessa naturmedel som ni äter, ni tror väl inte att de är odlade rent. Ni tror väl inte på det som står på etiketterna.
Gör ni det?
(Tveksamma svar)

Ni får stå ut med de gifter som finns ibland det som kallas för renodlat och kravmärkt. Vilka krav är det? Det är då inte mina krav, det kan jag då tala om.
Bo: Det är ju också så att alla gifter sprids genom luften och luften sprids över hela jordklotet.

Det stämmer precis. Alla människor får gift i sig, det går inte att undvika. Det behövs en ren jord och vi är på väg att ordna det! Det händer väldigt mycket, det har ni väl märkt?
Cagga: Ja, men det är svårt att se att jorden snabbt skulle kunna renas. Vi ser så mycket tecken på motsatsen.

Ja, det finns det. Vi vet inte heller hur vi helt ska kunna rena jorden, men vi är på gång att försöka. Vi kan ju inte påverka människor som bara tänker ekonomiskt, det går inte. De vill inte ta emot några besked.
Och även om de tror att de är så väldigt gröna i sitt tänkande så finns det väldigt mycket spillning i det gröna, kom ihåg det. Och den ska tas bort, den ska tas med spade och tändas på. Renas av eld.

Renas av eld sa jag, eld och vatten står till vårt förfogande att rena med. Vi kan rena med översvämningar och med att bergen kastar ut sin lava och sådana saker. Vi kan rena med basiller och sjukdomar, men det är farligare för det kan drabba dem som det inte ska drabba. (Småskrattande:) Så blir det ju så förskräckliga köer upp hit.
Bo: Du glömde jord och luft, att använd i din renig. Kan du det?

Jag hoppas det. Jag kan inte använda luften så länge den är full av motorutsläpp som det till exempel blir av flyget. Luften var bättre på den tid när inga flygmaskiner fanns. Då fanns det i alla fall luft att tillgå. Nu lägger sig smutsen i tjocka ringar runt jorden och det är inte bra.
Vi står inför ett stort bryderi, hur vi ska kunna rena jorden trots att den är så genomrutten.
Inger: En del av dessa saker är inte nerbrytbara. Det bara hopas.

Ja, vad tror ni vi ska kunna göra åt det?
Huga, huga.

Vi kan inte, från de sfärer, de dimensioner där vi vistas, kan vi inte fysiskt nå jorden.
Inger: Men vi är väl tvungna att själva ta hand om skräpet på något sätt.

Ja, det var precis vad jag tänkte säga, det finns inga andra som renar än människorna själva. Det är ni som måste ta itu med det. Vi kan inget göra, mer än att se på.

Vi kan påverka och det ända vi kan påverka är väderleken som kan förstöra både vatten och berg. Det är ingen rolig uppgift. Finns det tillräckligt många människor i ledande ställning på jorden som tänker i de rätta banorna, finns det?
Cagga: Det ser inte så ut, de politiskt valda tänker ofta mycket kortsiktigt.

Inger: Och om det möjligtvis finns ekonomi i det.


Ja, jag förstår.
Bo: Naturbefolkningen lever fortfarande i symbios med naturen.

Det stämmer, men tyvärr är de så få, så få. Det finns ingen annan möjlighet än att använda media. Media är det enda som folk bryr sig om när det gäller att ta till sig något. Och media, jag menar då radio, TV, internet och litteratur, de senare jobbar ni ju med. Det är många som inte tycker om att läsa nu för tiden.

Det är mycket svårigheter som möter, men jag är säker på att en vacker dag kommer vi att besegra dem. Det är bara det att då kanske det inte finns så många människor kvar på jorden. Men det finns människor kvar, det lovar jag.

Det finns människor som vill kämpa och så länge det finns de som vill kämpa för det goda, så länge får vi inte ge upp hoppet.

Det finns något som jag som naturvarelse tycker är ganska förskräckligt och som ni kallar för EU. Där skapas mycket ont! Väldigt lite gott! Där rör sig oftast allting om pengar och makt och om makt och pengar! Men jag antar att ni är fast i detta EU?
Cagga: Inte kommer vi ur det lätt, det gör vi inte. Om inte naturen hjälper oss på traven.

Det siktar vi in oss på, det gör vi!

Har ni frågor på det vi pratat om nu?
Nej, tack så mycket.

Det var lite tungt i dag. Men ta in en häck av rosor som doftar av nyutslagna rosor. Se en häck framför er. I häcken finns en öppning och ni går igenom och ni går rakt in i mitt rike.

Vandra omkring i mitt rike så mycket ni vill och så mycket ni förmår, det är bra för er. Mitt rike, ja det är precis just den natur som ni ser inom er och som ni kan visualisera och som ni kan vistas i. Inte i er fantasi utan i ert inre Jag.

Ert inre Jag kan vistas där och njuta av skönheten, stillheten och det goda, varma och kärleksfulla som finns där.

Med detta säger jag: Hej för den här gången!
Hej, hej!
Jag är Paaannn och jag har sagt det som jag vill säga i dag.
Tack så mycket, tack.