onsdag 20 maj 2009

PAN*s budskap fr WingLinks gruppens möte 20 maj, kanaliserad av Mariana Stjerna


John: Och nu har vi en vän som bankar på vår dörr, jag öppnar.
Jaaaa!! Tack! Tack för att du öppnar porten. Jag är Pan, och jag har väntat på den här stunden. Tack för att ni är där och väntar på mig.
Tack för att du kommer, tack, tack.

Har ni frågor till mig? Jag vill först av allt tala om för er att jag är så glad för det som ni åstadkommer på datorn som rör mig, det som Yvonne har ordnat.

Hon håller på att skapa en sajt till, så att du ska bli ännu mer tillgänglig, särskilt bland de yngre tror jag.

Det är jag väldigt glad för.

Cagga: Det ska jag framföra till henne.

Har något intresse visats för mig? Intresse som väckts via Internet?

Jag har inte frågat Yvonne, men hon känner att med den nya sajten bli budakapen mer lättillgängliga och uppmärksammade och troligen blir det livliga debattinlägg runt det som du har förmedlat.
Det låter bra. Det var ju det jag ville. Det får gärna bli debatt, eftersom så få accepterar att jag finns. Det måste skrivas om mig mer än vad det gör.
En liten detalj på Yvonnes nya sajt, bloggsajten som vi pratar om. Där har hon lagt in fågelsång i bakgrunden.

Underbart!!

Medan man läser och gör sina inlägg sjunger en koltrast.

Det var härligt, det gläder jag mig åt. Jag får vara med och jag försöker att hänga med när allt detta händer. Jag kan inte påstå att jag är datorkunnig, men jag kan ju se, jag kan stå osynlig bakom Yvonne eller bakom någon av er. På så sätt kan jag kolla in vad som händer.


Mariana är inte svårt att komma i kontakt med för hon pratar väldigt mycket med mig när hon är ute och går i naturen. Hon har bett mig om hjälp så att hon inte ska snubbla, och den hjälpen har hon fått flera gånger. Flera gånger har det varit snubbeltillbud och jag har haft mina mannar som tagit tag i henne. Hon ska gå trygg i naturen därför att hon har mig i sinnet hela tiden. Jag vet inte hur det är med er, men nog skänker ni mig en tanke då och då, eller hur?

Cagga: Jag gör det, det vet jag.
Det vet jag också.
Inga: Naturen är mycket, mycket central för mig. Naturen, blommorna, fåglarna, djuren.

Det är väldigt bra och skönt, det uppskattar jag. Det verkar som om hela er grupp vänder sig till naturen. Jag vet att Bo i allra högsta grad är naturmänniska. Jag hoppas att ni alla fortsätter med det.


Snart kommer midsommar, har ni talat om någon plats som ni kan vara på och där jag kan vara med er?

Vi har pratat om att vara uppe vid Bo:s fäbod.

Det är en mycket fin plats som jag uppskattar.

Bo: Det blir nog en vecka efter midsommar för att undvika för mycket folk och oro. Vid midsommar är det ganska stimmigt.

Det måste inte vara exakt på midsommar, men så nära som det är praktiskt möjligt. Det måste vara lugnt, jag vet ju hur ni människor missköter er på midsommarafton i det här landet. Det är fylleri och elände, det ska vi inte vara med om.


Det är mycket som missköts, men naturen försöker hela tiden att hänga kvar. Den försöker att fånga människornas intresse och ge er så mycket de kan, men utan får inte särskilt mycket tillbaka. Nej, det får vi sannerligen inte.


Jag är så glad åt att ni är intresserade av naturen och jag hoppas att ni fortsätter att vara det. Jag känner och läser i era hjärtan hur mycket naturen betyder.


Har ni något mer ni vill säga mig i dag?

Cagga: Jag vill bara berätta att i dag såg jag sex tranor cirkulera runt, runt, runt över vårt hus. De flög varv efter varv. Jag begrep inte varför de höll till just över vårt hus, men jag blev väldigt fascinerad.

Men det förstår jag. Det är nämligen så att ni som känner för naturen och för naturens varelser, skickar ut en slags strålar, vibrationer, frekvenser, som har med detta att göra. De fåglar som nu seglade runt över ditt hus, just tranor också, de kände närvaron av din kärlek till dem. Jag vet att Mariana har upplevt märkliga saker i den vägen och hon kommer säkert att förstå det.


Fåglarna är oerhört känsliga för kärleksenergier från människor och de reagerar och tackar på sitt sätt. Det var vad tranorna gjorde. Är du särskilt glad för tranor?

Jo då, visst är jag det, men för Inga är det tranan som utan tvekan står högst på hennes favoritlista över fåglar.

Då kommer även hon att få uppleva speciella situationer med tranor. Har ni tranor nära ert hem?

Ja, i närheten.

Stanna bilen eller promenaden när ni ser dem och sänd ut kärleksenergier allt vad ni orkar till dem. De behöver det, de uppskattar det och de känner det, det lovar jag er. Det gäller alla fåglar.

Hur har Mariana det med fåglar? Hon kan ju inte svara just nu.
Men hon gladde sig år fågelsången som du förmedlade under promenaden.

Vi känner hennes kärlek också, säg det till henne. Vi kommer att visa det för henne på vårt sätt.


Ja, jag gläder mig åt att få komma ut i människors sinnen på ett annat sätt en förr. Jag gläder mig åt och är så tacksam och glad för Yvonne som har gjort det möjligt för mig, och jag ska göra mitt bästa för att ge er kanske ett råd, kanske något med mening som har betydelse för er, kanske uppenbarelser av något slag. Allt det här står i min makt att ge er, för jag är Pan och jag älskar er, alla ni som vill hjälpa till att sprida trygghet i naturens skälvande oro. Vi behöver trygghet.


Jag säger farväl för denna gång och vi ses snart igen.

Tack, tack och farväl.

3 kommentarer:

  1. Nu går det att skriva kommentarer igen. Välkommen
    admin

    SvaraRadera
  2. Jag provar ett inlägg nu, Kram

    SvaraRadera
  3. Hej Pan, tack för dina budskap!

    SvaraRadera