Ur boken Kosmiska äventyr i det blå
av Mariana StjernaMariana Stjerna har varit medial sedan barndomen, men hennes häpnad var stor när hon fick besök av en känd svensk författare från andevärlden. Först ville hon varken tro på det eller efterfölja hans uppmaning att skriva en bok. Han ville ha henne som språkrör för sina erfarenheter på det astrala och det eteriska planet.
Mer eller mindre tveksamt började hon skriva, men allteftersom arbetet framskred blev hon djupt engagerad i det. Många av de frågor som fanns i henne själv blev besvarade.
Boken handlar om en kvinna och en man som mediterar tillsammans. De får uppleva ett antal kosmiska äventyr i form av resor på andra frekvensnivåer och ta del av urgammal visdom från Atlantis. Deras spännande, nya erfarenheter har blivit till en lika spännande och lättläst lärobok i esoterik, med övningar till varje kapitel.
Mariana Stjerna har skrivit flera böcker på andligt tema, t.ex. Tillbaka till Atlantis, Miriams sång, Legenden om Issa och Den sjungande stenen.
Uppdraget”
Moder Jord är inte alls i god form”, fortsatte Kualli. ”Mänskligheten lever på en lögn och den lögnen börjar få återverkningar på jordens alla folk. Det är därför dags att avslöja den lögnen och det ska vi göra i den här boken. Men det kommer att ta tid för många människor att acceptera vad vi har att berätta. Vi tänker ta reda på Sanningen genom att dra bort det förhänge som döljer ursprungets hemligheter och uppenbarar vad som egentligen hände. Hemligheterna har legat i träda under ett par tusen år. Nu ska de uppenbaras. ’Sanningen ska göra er fria’, sa Jesus. Det beror på ifall människorna kan acceptera den, säger jag.””Jag förstår ingenting”, sa jag och tittade Kualli djupt i ögonen. Hans ögon var mörka, nästan svarta, men de hade en gyllene punkt som lyste klar nära pupillen. Hans svarta hår räckte till axlarna och ansiktet vilade i samma outgrundliga, ädla skönhet som vi ofta ser hos indianerna. Den ljusbruna huden kontrasterade vackert mot hans syrenfärgade mantel. ”Ska jag ändra på det som står skrivet i Bibeln”? fortsatte jag.” Det vet jag inte om jag vill. Det förekommer tillräckligt mycket bråk om den gamla boken på jorden utan att vi behöver lägga oss i härifrån också.”
”Ta det inte så bokstavligt, Jan”, smålog Kualli och jag såg att Zar myste och njöt av det här samtalet. ”Det gäller ord som du ska förmedla genom ditt medium på jorden. Det är ord och inga visor.”
”Stackars Mariana”, suckade jag. ”Det är hon som får bära hundhuvudet.”
”Jag tror att hon ser det som en ära”, inflikade Zar. ”Vänta tills du får veta vad det rör sig om.””Gamla Testamentet är en judisk saga, byggd på verkliga händelser i historien, en del upptecknade, en del muntliga myter och sägner”, fortsatte Kualli lugnt. ”Detta har tillsammans med Nya Testamentet blivit sammanvävt till ett mäktigt epos som författats av skickliga män, mest munkar. Bakom eposet står till en början en mäktig man: kejsar Konstantin den store. Hans vilja är de lerfötter som hela Bibelkolossen vilar på. Makt och fantasi ingår som en röd tråd i verket.
Konstantin var en egendomlig, motsägelsefull härskare. Han var inte kristen, men hans sinne för ordning och reda gjorde att han beundrade kristendomens organisation. Så ville han ha det omkring sig och därför uppmuntrade han prästerna. Inte förrän på sin dödsbädd blev han kristen. Nu kommer vi till något viktigt. Konstantin sammankallade år 325 ett allmänt kyrkomöte i den lilla staden Nicaea i dåvarande Bitynien (nuvarande Turkiet). Dit kom över 300 biskopar och en mängd andra andligt intresserade och verksamma personer. Det tog hela två månader att enas om vad som nu kallas för den nicaenska trosbekännelsen.”
”Kualli, min vän, är det här en historielektion?” skämtade jag. ”Jag vet mycket väl att bibeln är vår religiösa urkund. Jag har aldrig intresserat mig så mycket för den, eftersom den kördes upp i halsen på en när man var liten.”
”Nej Jan, det här är ingen historielektion, bara en påminnelse för att du ska förstå din uppgift från grunden.” Nu var Kualli mycket allvarlig. ”Jag vill bara tala om att det var mycket folk och mycket bråk och ändlösa diskussioner om bibelns innehåll på det där mötet, som varade väldigt länge. De som nedtecknade den ursprungliga texten var som sagt mestadels munkar men också goda sagoförtäljare. Gamla Testamentet hade ju funnits både i skrift och muntlig tradition hos judarna under århundraden.Nya Testamentet är en hopblandning av fyra evangelier och några andra berättelser. Dessa evangelier består av ett urval som skedde på biskopsmötet. Det fanns nämligen över 80 evangelier att välja på och bibelns innehåll måste begränsas.
Det finns mycket att berätta om detta, om sökandet som inte gällde Sanningen utan vad som kunde ge prästerna mest makt över människorna. Sanningen finns inte i de fyra kända evangelierna utan i några helt andra, skrivna både under Jesu tid och kort tid efteråt. De flesta har man inte funnit ännu – och då talar jag om nutiden på jorden. Stora delar av jordens befolkning lever på en lögn. De är lurade, grundlurade. Dagens präster tror förmodligen på vad de predikar, men de vet inte hur blind deras tro är. Det finns naturligtvis bra saker också i er bibel, det var både Konstantin och biskoparna angelägna om. Men när det gäller Jesus så har både bibeln och all möjlig forskning under den tid som förflutit sedan den skrevs, kommit på villovägar och man har blandat ihop fakta på ett skrämmande sätt.””Men var inte Jesus en Mästare och Guds son?” avbröt jag förskräckt.
”Jovisst var han en mästerlig profet”, smålog Kualli. ”Guds son var han i den bemärkelsen att alla människor är Guds söner och döttrar. Alla människor bär en bit av Gud inom sig, mer eller mindre använd. Det var det han försökte förmedla, han satte inte sig själv i särställning som Guds favorit eller Guds enfödde son. Det var andra som gjorde det. Eftersom han dog nästan 150 år innan biskopsmötet ägde rum och korsfästelsen skedde 300 år tidigare så kunde man fritt fabulera fram regler för att säkerställa lydnad, vördnad och absolut hängivenhet gentemot den religion man skapade. Man kunde också stryka ett streck över vissa saker som är mycket viktiga. I snart tvåtusen år har man lyckats knyta bindlar för människors ögon och sätta proppar i deras öron. Där kommer du in, Jan!”
”Jag?” utropade jag förskräckt.” Vad kan jag göra åt människornas tro, än mindre åt religionerna på jorden?”
”Du kan berätta Sanningen”, svarade Kualli lugnt. ”Mer kan du naturligtvis inte göra. Men du kan inte berätta Sanningen utan att vara väl hemmastadd med den. Vi har tänkt oss att du ska få resa igen, men den här gången ska du resa till olika epoker i jordens historia och undersöka de ursprungliga skrifter och händelser som finns förborgade där. Det blir resor utanför änglakroppen, Janne! Du ska få materialisera dig i olika länder, Bibelns länder och några andra. Du ska få uppleva de rätta evangelierna och några av dem som skrivit dem. Du kommer att uppleva dig själv som ’vanlig’ människa så länge du befinner dig på en plats, men samtidigt vet du vilken din uppgift är.””Ska jag gå ner i olika tidsåldrar på platser som har med kristendomen att göra?” frågade jag häpen. ”Ska vi gå efter Bibeln, och i så fall efter Gamla eller Nya Testamentet?”
”Det är riktigt. Du ska ta reda på Sanningen genom att få vara med om hemliga händelser, det vill säga sådant som er bibel inte ville (eller kunde) förmedla. Gamla Testamentet bryr vi oss inte om, för det är judarnas egen historia.”
”Ta det inte så bokstavligt, Jan”, smålog Kualli och jag såg att Zar myste och njöt av det här samtalet. ”Det gäller ord som du ska förmedla genom ditt medium på jorden. Det är ord och inga visor.”
”Stackars Mariana”, suckade jag. ”Det är hon som får bära hundhuvudet.”
”Jag tror att hon ser det som en ära”, inflikade Zar. ”Vänta tills du får veta vad det rör sig om.””Gamla Testamentet är en judisk saga, byggd på verkliga händelser i historien, en del upptecknade, en del muntliga myter och sägner”, fortsatte Kualli lugnt. ”Detta har tillsammans med Nya Testamentet blivit sammanvävt till ett mäktigt epos som författats av skickliga män, mest munkar. Bakom eposet står till en början en mäktig man: kejsar Konstantin den store. Hans vilja är de lerfötter som hela Bibelkolossen vilar på. Makt och fantasi ingår som en röd tråd i verket.
Konstantin var en egendomlig, motsägelsefull härskare. Han var inte kristen, men hans sinne för ordning och reda gjorde att han beundrade kristendomens organisation. Så ville han ha det omkring sig och därför uppmuntrade han prästerna. Inte förrän på sin dödsbädd blev han kristen. Nu kommer vi till något viktigt. Konstantin sammankallade år 325 ett allmänt kyrkomöte i den lilla staden Nicaea i dåvarande Bitynien (nuvarande Turkiet). Dit kom över 300 biskopar och en mängd andra andligt intresserade och verksamma personer. Det tog hela två månader att enas om vad som nu kallas för den nicaenska trosbekännelsen.”
”Kualli, min vän, är det här en historielektion?” skämtade jag. ”Jag vet mycket väl att bibeln är vår religiösa urkund. Jag har aldrig intresserat mig så mycket för den, eftersom den kördes upp i halsen på en när man var liten.”
”Nej Jan, det här är ingen historielektion, bara en påminnelse för att du ska förstå din uppgift från grunden.” Nu var Kualli mycket allvarlig. ”Jag vill bara tala om att det var mycket folk och mycket bråk och ändlösa diskussioner om bibelns innehåll på det där mötet, som varade väldigt länge. De som nedtecknade den ursprungliga texten var som sagt mestadels munkar men också goda sagoförtäljare. Gamla Testamentet hade ju funnits både i skrift och muntlig tradition hos judarna under århundraden.Nya Testamentet är en hopblandning av fyra evangelier och några andra berättelser. Dessa evangelier består av ett urval som skedde på biskopsmötet. Det fanns nämligen över 80 evangelier att välja på och bibelns innehåll måste begränsas.
Det finns mycket att berätta om detta, om sökandet som inte gällde Sanningen utan vad som kunde ge prästerna mest makt över människorna. Sanningen finns inte i de fyra kända evangelierna utan i några helt andra, skrivna både under Jesu tid och kort tid efteråt. De flesta har man inte funnit ännu – och då talar jag om nutiden på jorden. Stora delar av jordens befolkning lever på en lögn. De är lurade, grundlurade. Dagens präster tror förmodligen på vad de predikar, men de vet inte hur blind deras tro är. Det finns naturligtvis bra saker också i er bibel, det var både Konstantin och biskoparna angelägna om. Men när det gäller Jesus så har både bibeln och all möjlig forskning under den tid som förflutit sedan den skrevs, kommit på villovägar och man har blandat ihop fakta på ett skrämmande sätt.””Men var inte Jesus en Mästare och Guds son?” avbröt jag förskräckt.
”Jovisst var han en mästerlig profet”, smålog Kualli. ”Guds son var han i den bemärkelsen att alla människor är Guds söner och döttrar. Alla människor bär en bit av Gud inom sig, mer eller mindre använd. Det var det han försökte förmedla, han satte inte sig själv i särställning som Guds favorit eller Guds enfödde son. Det var andra som gjorde det. Eftersom han dog nästan 150 år innan biskopsmötet ägde rum och korsfästelsen skedde 300 år tidigare så kunde man fritt fabulera fram regler för att säkerställa lydnad, vördnad och absolut hängivenhet gentemot den religion man skapade. Man kunde också stryka ett streck över vissa saker som är mycket viktiga. I snart tvåtusen år har man lyckats knyta bindlar för människors ögon och sätta proppar i deras öron. Där kommer du in, Jan!”
”Jag?” utropade jag förskräckt.” Vad kan jag göra åt människornas tro, än mindre åt religionerna på jorden?”
”Du kan berätta Sanningen”, svarade Kualli lugnt. ”Mer kan du naturligtvis inte göra. Men du kan inte berätta Sanningen utan att vara väl hemmastadd med den. Vi har tänkt oss att du ska få resa igen, men den här gången ska du resa till olika epoker i jordens historia och undersöka de ursprungliga skrifter och händelser som finns förborgade där. Det blir resor utanför änglakroppen, Janne! Du ska få materialisera dig i olika länder, Bibelns länder och några andra. Du ska få uppleva de rätta evangelierna och några av dem som skrivit dem. Du kommer att uppleva dig själv som ’vanlig’ människa så länge du befinner dig på en plats, men samtidigt vet du vilken din uppgift är.””Ska jag gå ner i olika tidsåldrar på platser som har med kristendomen att göra?” frågade jag häpen. ”Ska vi gå efter Bibeln, och i så fall efter Gamla eller Nya Testamentet?”
”Det är riktigt. Du ska ta reda på Sanningen genom att få vara med om hemliga händelser, det vill säga sådant som er bibel inte ville (eller kunde) förmedla. Gamla Testamentet bryr vi oss inte om, för det är judarnas egen historia.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar